Det är en sorgens dag idag!
Ingen har dött men ett familjeföretag har gått i graven. Torggrillen AB säljs till en annan person än någon i familjen. Min farfar grundade Edströms kiosk under 1950-talet, som på 70-talet blev Torggrillen AB. Min far tog över kiosken 1971 och 1976 kom Freddy Markström. Tanken var väl att jag skulle ta över men tack vare eller på grund av egna livserfarenheter har jag genom åren sett och upplevt baksidorna med att driva en grill och dels egna erfarenheter av andra verksamheter än gatukök, som att jobba som journalist eller skriva prosa/poesi. Men, trots allt känns det som en sorgens dag. Sedan tror jag eller vet jag att jag hade inte varit rätt man för att ta över grillen. Vila i frid, Torggrillen AB. Må minnet av vad som skett i gatuköket genom åren och de kunder som handlat och suttit där glädjas i evigheter för nu kommer nya kvastar att sopa och tänger att vända på burgare!
Peter Edström!
Thursday 31 May 2007
Sunday 27 May 2007
Söndag den 27 maj 2007
En varm söndag. En alldeles underbar dag med sol och promenad till min mor för att fira Mors dag tillsammans med Simon. Hon bjöd på öring och kokt potatis och murkelsås. Mums. Hon fick en bukett av Simon och mig.
Pratade med en tjejkompis i telefon som jag inte pratat med på en månad eller så. Det kändes skönt att höra hennes röst.
Har idag skrivit två sidor på mitt verk. Eller utkast. Det ska skrivas om minst en gång till. Ändå kan jag inte vara utan skrivandet. Det ger mig så mycket, men det finns en nerv i mig som trycker på och det är chattnerven. Den som vill bli bejakad och uppskattad. Vill bli sedd av det motsatta, bekräftad och få läsa att "Fan, vad du är fin". Oftast får jag inte läsa nåt sådant.
Tänk vad enkelt om man hade en datorsladd som jag kunde sticka in i huvudet, ungefär som när man tankar tankar in saker i ett usb-minne, och få hela romanen klar på ett par minuter. Så enkelt livet skulle te sig då.
Inann jag lägger mig ska jag ta hand om mina tänder. Bland annat med tandtråd.Nu snurrar det av trötthet i mig och ändock har jag druckit grönt te.
Var rädd om er. Det finns ett vackert hjärta som väntar för oss alla.
/Peter
Pratade med en tjejkompis i telefon som jag inte pratat med på en månad eller så. Det kändes skönt att höra hennes röst.
Har idag skrivit två sidor på mitt verk. Eller utkast. Det ska skrivas om minst en gång till. Ändå kan jag inte vara utan skrivandet. Det ger mig så mycket, men det finns en nerv i mig som trycker på och det är chattnerven. Den som vill bli bejakad och uppskattad. Vill bli sedd av det motsatta, bekräftad och få läsa att "Fan, vad du är fin". Oftast får jag inte läsa nåt sådant.
Tänk vad enkelt om man hade en datorsladd som jag kunde sticka in i huvudet, ungefär som när man tankar tankar in saker i ett usb-minne, och få hela romanen klar på ett par minuter. Så enkelt livet skulle te sig då.
Inann jag lägger mig ska jag ta hand om mina tänder. Bland annat med tandtråd.Nu snurrar det av trötthet i mig och ändock har jag druckit grönt te.
Var rädd om er. Det finns ett vackert hjärta som väntar för oss alla.
/Peter
Saturday 26 May 2007
Lördag den 26 maj 2007
Så är det Mors dag imorgon. Och vet ni. Jag får fira Mors dag på plats med min mor för första gången sedan jag var elva år. Det är så stort att jag fattar inte. Hade tänkt skriva igår men min son blev sur då jag skickade honom från datorn. Jag var visserligen på väg till säng men hade tänkt titta in och skriva nått i alla fall.
Var på AF i fredags. En intressant träff, faktiskt. Träffade en AF-psykolog. Och det mötet har jag längtat efter i flera år. Hon sa många sanningar till mig och jag fick berätta om mig själv. En sak som kom fram vara att jag behöver tuffa till mig och inte blunda så mycket då jag pratar. Jag behöver inte det längre. Och mitt självförtroende har väl aldrig varit på topp. Så fort det varit på väg uppåt och jag verkligen mått bra så har det alltid kommit en skitsnackare och tryckt ned mig. Jag behöver ta plats och visa att jag verkligen har något att säga klart och tydligt och titta den som pratar med mig i ögonen. Är det en tjej jag pratar med så har jag lätt att låta blicken falla under haka. Jag tycker om tjejer, jag tycker om hud och tjejer och bröst tycker jag om. Istället för att titta rakt i ögonen när jag surrar med en tjej så tittar jag bort för att inte låta blicken falla. Fick rådet av AF-psyklogen att gå ut på stan och titta folk i ögonen för att se hur länge jag kan se dem i just ögonen innan jag börjar stirra och det blir onaturligt. Sedan sa hon att jag skulle titta mig trött på tjejer/kvinnors bröst så jag fick för mycket av den varan. Fan, vad ska jag göra, Jag älskar sex, erotik, njutning och kan inte låta bli att se på damer ur ett sensuellt perspektiv utan att mena något som helst ont. Livet ska vara en njutning - ingenting annat. Jag älskar det motsatta - vad är för fel på det? Snart kommer jag med en kravprofil på en önsketjej. Varför ska tjejer har den rättigheten?
Annars har dagen varit lugn. Hängde med Simon till stadskärnan och fick pengar till hyran och andra fasta utgifter. Åkte hem och kutade, såg Bajen-Elfsborg på TV, åt, diskade, dricker grönt te nu...en vanlig lugn lördag.
Grannarna under mig bråkar. Mest är det gubben och det är ett evinnerligt fyllebråk. Finnar.
Jag vill skriva om så mycket skit som händer i världen. Barn försvinner, barn förövas, en farmor bli skjuten i benet i Norrköping(visserligen av ett luftgevär), SAS-strejk, en amerikansk pappa lägger sina barn i torktumlaren...jag blir så trött och händer inget positivt i världen. Det jävligaste som händer är när barn är inblandade om tråkigheter. Sånt får mig att blöda. Enda positiva ur min nyhetsfront var att Elmander gjorde tre mål för sitt Toulouse.Kvällen har varit lugn. Simon är ute med sin vän och festar. Jag hoppas han kommer hem hel och ren....
Vi hörs!
Kram på er, hälsar Peter!
Var på AF i fredags. En intressant träff, faktiskt. Träffade en AF-psykolog. Och det mötet har jag längtat efter i flera år. Hon sa många sanningar till mig och jag fick berätta om mig själv. En sak som kom fram vara att jag behöver tuffa till mig och inte blunda så mycket då jag pratar. Jag behöver inte det längre. Och mitt självförtroende har väl aldrig varit på topp. Så fort det varit på väg uppåt och jag verkligen mått bra så har det alltid kommit en skitsnackare och tryckt ned mig. Jag behöver ta plats och visa att jag verkligen har något att säga klart och tydligt och titta den som pratar med mig i ögonen. Är det en tjej jag pratar med så har jag lätt att låta blicken falla under haka. Jag tycker om tjejer, jag tycker om hud och tjejer och bröst tycker jag om. Istället för att titta rakt i ögonen när jag surrar med en tjej så tittar jag bort för att inte låta blicken falla. Fick rådet av AF-psyklogen att gå ut på stan och titta folk i ögonen för att se hur länge jag kan se dem i just ögonen innan jag börjar stirra och det blir onaturligt. Sedan sa hon att jag skulle titta mig trött på tjejer/kvinnors bröst så jag fick för mycket av den varan. Fan, vad ska jag göra, Jag älskar sex, erotik, njutning och kan inte låta bli att se på damer ur ett sensuellt perspektiv utan att mena något som helst ont. Livet ska vara en njutning - ingenting annat. Jag älskar det motsatta - vad är för fel på det? Snart kommer jag med en kravprofil på en önsketjej. Varför ska tjejer har den rättigheten?
Annars har dagen varit lugn. Hängde med Simon till stadskärnan och fick pengar till hyran och andra fasta utgifter. Åkte hem och kutade, såg Bajen-Elfsborg på TV, åt, diskade, dricker grönt te nu...en vanlig lugn lördag.
Grannarna under mig bråkar. Mest är det gubben och det är ett evinnerligt fyllebråk. Finnar.
Jag vill skriva om så mycket skit som händer i världen. Barn försvinner, barn förövas, en farmor bli skjuten i benet i Norrköping(visserligen av ett luftgevär), SAS-strejk, en amerikansk pappa lägger sina barn i torktumlaren...jag blir så trött och händer inget positivt i världen. Det jävligaste som händer är när barn är inblandade om tråkigheter. Sånt får mig att blöda. Enda positiva ur min nyhetsfront var att Elmander gjorde tre mål för sitt Toulouse.Kvällen har varit lugn. Simon är ute med sin vän och festar. Jag hoppas han kommer hem hel och ren....
Vi hörs!
Kram på er, hälsar Peter!
Thursday 24 May 2007
Torsdag den 24 maj 2007
En bra dag. Fick jobba på Hemtjänsten och det gick bra. Fick höra av många av vårdtagarna att jag var 20 år yngre än vad jag sa at jag var i för ålder.
Känner mig seg i luvan och ska lägga mig. Ska upp vid sju för att vara på AF klockan nio. Ska träffa en arbetspsykolog. Intressant. Ska leta upp nåra papper och ta dem med mig till henne.
Nu ska jag dra tandtråd mellan tänderna…
Vi hörs
/Peter
Känner mig seg i luvan och ska lägga mig. Ska upp vid sju för att vara på AF klockan nio. Ska träffa en arbetspsykolog. Intressant. Ska leta upp nåra papper och ta dem med mig till henne.
Nu ska jag dra tandtråd mellan tänderna…
Vi hörs
/Peter
Wednesday 23 May 2007
Onsdagnatt 23 maj
Nu är jag tillbaka till Stockholm. Är trött som attan och ska lägga mig. Såg Liverpool får stryck i Champions Leauge-finalen mot Milan med 1-2.
Intet nytt på A-kasse fronten - dvs inte ett öre än från dem.
Jag har börjat jobba och det känns skönt.
/Peter
Intet nytt på A-kasse fronten - dvs inte ett öre än från dem.
Jag har börjat jobba och det känns skönt.
/Peter
Monday 7 May 2007
Måndag den 7 maj 2007 - min livsnjutning
En regnig måndagmorgon. Men den tog sig med sol. Så har jag jobbat. Och det var skönt. Jag får pengar och det behöver jag sannerligen!
Jag är en livsnjutare med allt vad det innebär. Och det är en livsinställning som kommit med åren. Det stora steget till min livsnjutning fick jag då jag låg inne på Umeå universitetssjukhus i oktober 2005 då min urinblåsa blev opererad. Jag var inlagd i nästan två veckor och fick inte går ut. Visst fick jag gå på lasarettets kiosk men det kändes i kroppen att jag gick iväg. Jag var svag och bräcklig i kroppen. Konditionen som bortblåst, tur att jag hade en bra grundkondis. Men, när jag vaknade på rygg vid fyratiden på lördagsmorgon andra natten efter den sex timmar långa operationen kände jag inte att jag skulle fixa att överleva. Jag tittade ut och regnet föll den tidiga morgonen. Jag lyfte på täcket. Min kropp var som en gammal F1-motor där fyra slangar hängde var dragna från min urinblåsa och jag hade kateter. I armen var dropp inlagt. I salen jag sov i låg en mycket trevlig man från Skellefteå och snarkade högt. Jag vaknade av hans snarkande. Jag tittade ut genom fönstret och tänkte att härifrån kommer jag aldrig. De tunna slangarna, som var instuckna i mig, var gula och röda av innehållet från mig. Till slut tog det sig för mig och jag blev piggare och piggare. Det svåraste för mig de kommande dagarna var gå på toaletten. Jag fick inte krystam för då skulle det långa operationsärret från naveln till penisroten gå upp. Det var ju viktigt att få igång magen men krysta fick jag inte. Det gick till slut men hur det gick berättar jag inte, till det överlåter jag till er fantasi. Jag kände mig inlåst på sal. Kändes som jag aldrig skulle få komma hem och dagarna gick som jag promenerade i kola. Efter tolv dygn kom jag hem. Då var jag svag som en kattunge. Jag blev piggare och piggare. Men, svag var jag och sår på magen hade jag att ta hand om. Det enda negativa med det hela är att jag inte får dricka så mycket öl. Istället har jag blivit en större rödvinsdrickare i istället. Vilket är bra. Fast öl är gott det också. Helst tjeckiskt i Prag. Så småningom blev det bättre och bättre i mig. Nu är jag frisk men med ett långt ärr under naveln.
För mig är livsnjutning:
att ge en tjej en orgasmen
god tonfiskmiddagett
gott glas Oude Kaap
en god bit äkta Valrhona manjari 64 % grand cru gjord på criollobönornaen
vacker solnedgång om sommarenen
fin kväll med mina vänner på krog eller hemmavid hos en vän
en kväll med härlig sport på TV och då främst ishockey eller fotboll
ett skratt från min son eller mina yngre systerdöttraratt
sitta med släkten och spela sällskapsspel
ett härligt löppass där jag får ta ut mig
en varm sommardag och jag får äta en god Magnum Ecuador
en Metallica-show
att stiga upp en morgon och se att det är diskat
att under löppasset höra fåglar sjunga längs den väg jag springer
en mysig hemmakväll
att sitta på kafé i timmar
Oavsett om det handlar om mitt författande, bra sex, vin, mörk choklad, mat, gott sällskap, en bra film, bra sport på TV, så handlar det om att jag fått en större inställning att njuta, de där dagarna på sjuksal och som sjukskriven och inte orka nåt var jättejobbigt och nu värderar jag livet och njutningen högre. En annan tankeställare kom i februari 2004. Då såg jag min far i respirator efter hans andra hjärtoperation djupt nedsövd och det var samma dag som han blev opererad. Direkt efter operationen var han död. Han räddades av hjärtläkaren som opererade honom då denne följde honom på intensiven efter operationen. Min fars hjärta stannade och läkaren öppnade upp bröstet på min far och tog tag i hjärtat och pumpade igång det med handkraft. Han var således borta ett par minuter och utan det rådliga ingripande så hade min far inte levt idag. Att se honom som en grönsak var inte kul.
Och en sak som vaknade i mig var att ta vara på livet vad det än har att ge, att njuta mer, för man vet inte när livet tar slut.
Att värdera livet högre och bättre har blivit en livsstil för mig. Och att njuta har blivit en väg för mig i livet.
Jag blir så ledsen, så ledsen rakt in i mitt hjärta för den kidnappade treåriga engelska tjejen. Hon som oskyldigt offer blir drabbad av det helvetesmonster som rövat bort henne. Jag är en vänlig själ, andlig och tillmötesgående, förstående och positivt tänkande. Då det gäller denna tjej går mina inre proppar. Får polisen tag i personen som kidnappade henne så ska denne långsamt pinas ihjäl utan möjlighet till nåd. Hans ollon ska få en behandling av stålborste och testiklarna ska utsättas för hårt tryck innan denne bit för bit styckas - levande givetvis!
Ursäkta mitt språk men det finns ingen livsbejakande i en kidnappare som våldför sig på en oskyldig treårigtjej.
/Peter
Jag är en livsnjutare med allt vad det innebär. Och det är en livsinställning som kommit med åren. Det stora steget till min livsnjutning fick jag då jag låg inne på Umeå universitetssjukhus i oktober 2005 då min urinblåsa blev opererad. Jag var inlagd i nästan två veckor och fick inte går ut. Visst fick jag gå på lasarettets kiosk men det kändes i kroppen att jag gick iväg. Jag var svag och bräcklig i kroppen. Konditionen som bortblåst, tur att jag hade en bra grundkondis. Men, när jag vaknade på rygg vid fyratiden på lördagsmorgon andra natten efter den sex timmar långa operationen kände jag inte att jag skulle fixa att överleva. Jag tittade ut och regnet föll den tidiga morgonen. Jag lyfte på täcket. Min kropp var som en gammal F1-motor där fyra slangar hängde var dragna från min urinblåsa och jag hade kateter. I armen var dropp inlagt. I salen jag sov i låg en mycket trevlig man från Skellefteå och snarkade högt. Jag vaknade av hans snarkande. Jag tittade ut genom fönstret och tänkte att härifrån kommer jag aldrig. De tunna slangarna, som var instuckna i mig, var gula och röda av innehållet från mig. Till slut tog det sig för mig och jag blev piggare och piggare. Det svåraste för mig de kommande dagarna var gå på toaletten. Jag fick inte krystam för då skulle det långa operationsärret från naveln till penisroten gå upp. Det var ju viktigt att få igång magen men krysta fick jag inte. Det gick till slut men hur det gick berättar jag inte, till det överlåter jag till er fantasi. Jag kände mig inlåst på sal. Kändes som jag aldrig skulle få komma hem och dagarna gick som jag promenerade i kola. Efter tolv dygn kom jag hem. Då var jag svag som en kattunge. Jag blev piggare och piggare. Men, svag var jag och sår på magen hade jag att ta hand om. Det enda negativa med det hela är att jag inte får dricka så mycket öl. Istället har jag blivit en större rödvinsdrickare i istället. Vilket är bra. Fast öl är gott det också. Helst tjeckiskt i Prag. Så småningom blev det bättre och bättre i mig. Nu är jag frisk men med ett långt ärr under naveln.
För mig är livsnjutning:
att ge en tjej en orgasmen
god tonfiskmiddagett
gott glas Oude Kaap
en god bit äkta Valrhona manjari 64 % grand cru gjord på criollobönornaen
vacker solnedgång om sommarenen
fin kväll med mina vänner på krog eller hemmavid hos en vän
en kväll med härlig sport på TV och då främst ishockey eller fotboll
ett skratt från min son eller mina yngre systerdöttraratt
sitta med släkten och spela sällskapsspel
ett härligt löppass där jag får ta ut mig
en varm sommardag och jag får äta en god Magnum Ecuador
en Metallica-show
att stiga upp en morgon och se att det är diskat
att under löppasset höra fåglar sjunga längs den väg jag springer
en mysig hemmakväll
att sitta på kafé i timmar
Oavsett om det handlar om mitt författande, bra sex, vin, mörk choklad, mat, gott sällskap, en bra film, bra sport på TV, så handlar det om att jag fått en större inställning att njuta, de där dagarna på sjuksal och som sjukskriven och inte orka nåt var jättejobbigt och nu värderar jag livet och njutningen högre. En annan tankeställare kom i februari 2004. Då såg jag min far i respirator efter hans andra hjärtoperation djupt nedsövd och det var samma dag som han blev opererad. Direkt efter operationen var han död. Han räddades av hjärtläkaren som opererade honom då denne följde honom på intensiven efter operationen. Min fars hjärta stannade och läkaren öppnade upp bröstet på min far och tog tag i hjärtat och pumpade igång det med handkraft. Han var således borta ett par minuter och utan det rådliga ingripande så hade min far inte levt idag. Att se honom som en grönsak var inte kul.
Och en sak som vaknade i mig var att ta vara på livet vad det än har att ge, att njuta mer, för man vet inte när livet tar slut.
Att värdera livet högre och bättre har blivit en livsstil för mig. Och att njuta har blivit en väg för mig i livet.
Jag blir så ledsen, så ledsen rakt in i mitt hjärta för den kidnappade treåriga engelska tjejen. Hon som oskyldigt offer blir drabbad av det helvetesmonster som rövat bort henne. Jag är en vänlig själ, andlig och tillmötesgående, förstående och positivt tänkande. Då det gäller denna tjej går mina inre proppar. Får polisen tag i personen som kidnappade henne så ska denne långsamt pinas ihjäl utan möjlighet till nåd. Hans ollon ska få en behandling av stålborste och testiklarna ska utsättas för hårt tryck innan denne bit för bit styckas - levande givetvis!
Ursäkta mitt språk men det finns ingen livsbejakande i en kidnappare som våldför sig på en oskyldig treårigtjej.
/Peter
Sunday 6 May 2007
Söndag den 6 maj -07 - en lugn dag
En lugn dag, en fin dag. En dag i solen med min son till Kista för att äta söndagsmiddag hos min mor. Hon bjöd på kyckling och potatisgratäng. Efterrätt mousserande vin och fruktsallad med glass. Mousserande vin, ja, hon bjöd på det för att jag fått jobb. Ska ju börja jobba imorgon, måndag, för Kvällspatrullen. Fick låna femtonhundra spänn av henne till mat och SL-kort. Hon är min bank sedan a-kassan stängt av mig på AFs inrådan.
Såg Tre Kronor-Finland hos henne. Vi vann efter en heroisk insats av Johan Backlund i mål. 1-0 till oss. Backlund gjorde vad många andra av våra målvakter gjort mot Finland - bli målvaktshjälte. Förr var det mot Sovjetunionen eller Tjeckoslovakien. Nu är det andra tider. Nu räcker det med Finland.
Sarkozy blir Frankrikes nye president och jag tycker inte det är roligt. En högerman som leder Frankrike kan inte vara bra för fransmännen. Se bara vad som hände vid upploppen i Paris hösten 2005 då han ville gå in med hårdhandskarna för att rensa upp bland Saint-Denises invånare.
Starkt av BP att spela 3-3 borta mot Trelleborg. Bra gjort!
Hälften av alla kommuner vill sälja ut allmännyttan. Var ska de som inte har råd bo om de inte kan köpa en lägenhet. Ska själv ligga i för att ha råd med min lya i Stockholm.
Tänk att fotbollssupportrar inte kan se på fotboll utan att slåss. Nu hände det igen i Solna efter AIKs förlust hemma mot Helsingborg. De kan ju måla en tavla eller sätta upp en pjäs istället för att göra nåt åt sin kreativitet men dessa virrskallar har väl inte läst en bok och än mindre CSN-lån. Eller så kan de kan börja träna boxning eller Kung-Fu. För dyslektiker kan de inte heller vara för de är mer intelligenta än många andra icke-dyslektiker.
Jag hade unnat "Henke" Lundqvist och Michael Nylander en sjunde match mot Buffalo. Jag hade unnat dem en Stanley Cup final mot Detroit eller Ottawa.
Mest av allt önskar jag en god sömn så jag får sova ut för det har jag inte gjort på många veckor. Är dessutom förkyld för sjunde gången i år. Varenda en jag möter verkar var förkyld och till slut så blir jag sjuk. Har i vår varit frisk en vecka, sjuk den andra och så har det varvat varandra, typ.
Sov gott mina vänner.
/Peter
Såg Tre Kronor-Finland hos henne. Vi vann efter en heroisk insats av Johan Backlund i mål. 1-0 till oss. Backlund gjorde vad många andra av våra målvakter gjort mot Finland - bli målvaktshjälte. Förr var det mot Sovjetunionen eller Tjeckoslovakien. Nu är det andra tider. Nu räcker det med Finland.
Sarkozy blir Frankrikes nye president och jag tycker inte det är roligt. En högerman som leder Frankrike kan inte vara bra för fransmännen. Se bara vad som hände vid upploppen i Paris hösten 2005 då han ville gå in med hårdhandskarna för att rensa upp bland Saint-Denises invånare.
Starkt av BP att spela 3-3 borta mot Trelleborg. Bra gjort!
Hälften av alla kommuner vill sälja ut allmännyttan. Var ska de som inte har råd bo om de inte kan köpa en lägenhet. Ska själv ligga i för att ha råd med min lya i Stockholm.
Tänk att fotbollssupportrar inte kan se på fotboll utan att slåss. Nu hände det igen i Solna efter AIKs förlust hemma mot Helsingborg. De kan ju måla en tavla eller sätta upp en pjäs istället för att göra nåt åt sin kreativitet men dessa virrskallar har väl inte läst en bok och än mindre CSN-lån. Eller så kan de kan börja träna boxning eller Kung-Fu. För dyslektiker kan de inte heller vara för de är mer intelligenta än många andra icke-dyslektiker.
Jag hade unnat "Henke" Lundqvist och Michael Nylander en sjunde match mot Buffalo. Jag hade unnat dem en Stanley Cup final mot Detroit eller Ottawa.
Mest av allt önskar jag en god sömn så jag får sova ut för det har jag inte gjort på många veckor. Är dessutom förkyld för sjunde gången i år. Varenda en jag möter verkar var förkyld och till slut så blir jag sjuk. Har i vår varit frisk en vecka, sjuk den andra och så har det varvat varandra, typ.
Sov gott mina vänner.
/Peter
Saturday 5 May 2007
Lördag den 5 maj 2007 - en dag för djupa funderingar!
Jag hatar att sitta ensam hemma
Jag hatar att sitta ensam hemma
Jag hatar att sitta hemma utan pengar
Jag hatar att inte vara tillsammans med en tjej
Jag älskar att bo i Stockholm
Jag hatar att sitta ensam i en lägenhet och längta efter en kärlek som inte verkar finnas för mig
Jag vill sitta på krogen, dricka öl och se min kärlek i ögonen. Jag vill sitta med mina vänner över en öl på. Nu sitter jag hemma utan pengar för att a-kassan avstängt mig utan anledning. Bara för att en restaurangägare inte förstod svenska full ut och trodde jag var bortrest varje helg varannan månad för studier. Jag fick rensa alla mina besparingar i slutet av april för att få råd till räkningar och mat. Fick dessutom låna tvåtusen av min pappa för att det skulle räcka till. Nej, i staten Sverige är man en liten träl om man ska gå i arbetsförmedlingens tjänst.
Jag orkar inte sitta och chatta på nätet. Jag orkar inte vara trevlig och söka kontakt då jag inte får nån kontakt. Och de tjejer som jag vill träffa bor i Malmö, Luleå, Umeå, Göteborg eller på nån annan ort. Jag trodde att det var lättare med Stockholmstjejer men det var det inte. Nu har jag bränt mig på nätet och vill inget annat än ge fan i det, lika bra att skita i att vara på nätet och surra på för det blir ju inget det för mig ändå, men då skriker ensamhets-och lustormen i en att kolla om jag fått nått brev, då lockar den ormen i mig som lockade Eva att äta av det förbjudna äpplet i Edens lustgård. Så istället förstör jag tid av det jag borde göra – skriva mina egna texter!
Men, mitt hjärta brinner av längtan och av tröst, hjärtat brinner av längtan till närhet, men närheten är en hägring som springer fortare än mig framför mig. Jag vill inte sitta med ett hjärta tilldragandes ett ömt hjärta som det vore en taggig grekisk tvättsvamp.
Jag ramlar in på communitys. Ser tjejer som söker tjejer eller par. En singel kille är inget de önskar. Och det är både på lättklädda och vanliga communitys. Nej, precis, varför ska jag hitta det på nätet. Det är lika bra att söka mig ut på krogen eller hänge mig åt en förening jag kan träffa andra människor eller en hobby.
När jag ser unga tjejer på TV, på nätet eller i tidningar blir jag frustrerad. Jag ser bra ut, är vältränad, pigg i huvudet, snäll, ödmjuk och glad och känner mig yngre än de förtitre jag är. Är inte flintskallig, har inte hängbuk och finnar. Jag är fräschare nu och ser bättre ut än då jag fyllde arton år. Men, det känns som ett hinder att ta kontakt med en tjej som är tjugo år och äldre. Åldern ska inte spela nån roll om man trivs och älskar varandra, bara man är myndig. Jag bli ratad av yngre för att jag anses som gammal då jag inte är det inom mig själv, till utseende och sätt och handling. Tjejer oavsett ålder känner ju inte mig och tror att jag är en ful och snuskig gubbe så det ärbara att skita i nätet istället.
Nå, nu över till annat!
Nästa lördag är det Eurovisionsschlagerfestivalen. Äntligen skickar vi ett bidrag att hoppas på. Jag önskar av hela mitt hjärta att The Ark vinner. Jag är övertygad om att vi kommer topp tre. Hade vi skickat E-Type till Eurovisionsschlagerfestivalen 2004 så hade vi vunnit. Men, en stor del av svenska folket är ju uppväxta med Torleifs, Ingemar Nordströms blåsorkester eller Vikingarna. Men, till detta år så blir det ett avbrott. Härligt.
Jag älskar verkligen mitt skrivande. Har kommit långt med det och nu är det bara en utgivning kvar. Jag jobbar på det. Men, min dröm var inte att bli författare utan kommentator för Radiosporten. Det var en dröm jag bar på från det jag var fem år till jag var tjugosex. Men, som det alltid varit i mitt liv så har alltid nån kommit före. Ena gången då jag pluggade på Radiolinjen vid Kalix folkhögskola var det en klasskamrat till mig som fick praktisera på Radiosporten i åtta veckor. Och det var våren nittonhundranittio. Nästa gång var då jag pluggade på Radiolinje vid Strömbäcks folkhögskola. Jag sökte praktik vid Radiosporten igen och de behövde helst en tjej. Vi hade en tjej i vår klass som var inte var så intresserad av sport men hon var tjej – Linda Isacsson. Hon som jobbar på TV4 nu. Hon fick praktisera på Radiosporten. Jag fick åka till Åland i stället. Inte för att det var illa för mig som människa men min dröm om Radiosporten begravdes – dock inte mitt djupa sportintresse.
Jag gick till Kista tidigare på lördagen. En lätt kylig vind gjorde mig sällskap och det kändes skönt att jag gick med min skinnjacka på överkroppen. När jag kom till Kista såg jag vilda tulpaner på gräsmattor och maskrosor låg som en tjock matta på den gröna gräsmattan. Tyvärr så var det bedrägligt varmt. Till veckan blir det skitväder igen. Våren vill inte sätta sig ordentligt och förkylningarna håller folket upprätt.
När jag har en smula hemlängtan så klickar jag in på Arvidsjaur kommuns hemsida och dess webbkamera som har blicken över det som kallas centrum därhemma. Jag behöver bara två sekunder för att inse varför jag flyttade från Arvidsjaur.
Vi möter Finland i VM idag, söndag. Vi ska vinna och jag ser gärna att vi kör över dem och att Backlund i målet
blir en ny nationalhjälte. Tre Kronors målvakter brukar bli det efter hjältematcher mot Finland i VM.
Jag har varit mer öppenhjärtig i den här texten i dag och så blir det även i fortsättningen av både det ena och det andra. För jag vill lätta på mitt hjärta och även om jag är snäll så kan det slå lite fel hos andra. Det behöver inte
handla om närhet och längtan då utan om annat.
/Peter
Jag hatar att sitta ensam hemma
Jag hatar att sitta hemma utan pengar
Jag hatar att inte vara tillsammans med en tjej
Jag älskar att bo i Stockholm
Jag hatar att sitta ensam i en lägenhet och längta efter en kärlek som inte verkar finnas för mig
Jag vill sitta på krogen, dricka öl och se min kärlek i ögonen. Jag vill sitta med mina vänner över en öl på. Nu sitter jag hemma utan pengar för att a-kassan avstängt mig utan anledning. Bara för att en restaurangägare inte förstod svenska full ut och trodde jag var bortrest varje helg varannan månad för studier. Jag fick rensa alla mina besparingar i slutet av april för att få råd till räkningar och mat. Fick dessutom låna tvåtusen av min pappa för att det skulle räcka till. Nej, i staten Sverige är man en liten träl om man ska gå i arbetsförmedlingens tjänst.
Jag orkar inte sitta och chatta på nätet. Jag orkar inte vara trevlig och söka kontakt då jag inte får nån kontakt. Och de tjejer som jag vill träffa bor i Malmö, Luleå, Umeå, Göteborg eller på nån annan ort. Jag trodde att det var lättare med Stockholmstjejer men det var det inte. Nu har jag bränt mig på nätet och vill inget annat än ge fan i det, lika bra att skita i att vara på nätet och surra på för det blir ju inget det för mig ändå, men då skriker ensamhets-och lustormen i en att kolla om jag fått nått brev, då lockar den ormen i mig som lockade Eva att äta av det förbjudna äpplet i Edens lustgård. Så istället förstör jag tid av det jag borde göra – skriva mina egna texter!
Men, mitt hjärta brinner av längtan och av tröst, hjärtat brinner av längtan till närhet, men närheten är en hägring som springer fortare än mig framför mig. Jag vill inte sitta med ett hjärta tilldragandes ett ömt hjärta som det vore en taggig grekisk tvättsvamp.
Jag ramlar in på communitys. Ser tjejer som söker tjejer eller par. En singel kille är inget de önskar. Och det är både på lättklädda och vanliga communitys. Nej, precis, varför ska jag hitta det på nätet. Det är lika bra att söka mig ut på krogen eller hänge mig åt en förening jag kan träffa andra människor eller en hobby.
När jag ser unga tjejer på TV, på nätet eller i tidningar blir jag frustrerad. Jag ser bra ut, är vältränad, pigg i huvudet, snäll, ödmjuk och glad och känner mig yngre än de förtitre jag är. Är inte flintskallig, har inte hängbuk och finnar. Jag är fräschare nu och ser bättre ut än då jag fyllde arton år. Men, det känns som ett hinder att ta kontakt med en tjej som är tjugo år och äldre. Åldern ska inte spela nån roll om man trivs och älskar varandra, bara man är myndig. Jag bli ratad av yngre för att jag anses som gammal då jag inte är det inom mig själv, till utseende och sätt och handling. Tjejer oavsett ålder känner ju inte mig och tror att jag är en ful och snuskig gubbe så det ärbara att skita i nätet istället.
Nå, nu över till annat!
Nästa lördag är det Eurovisionsschlagerfestivalen. Äntligen skickar vi ett bidrag att hoppas på. Jag önskar av hela mitt hjärta att The Ark vinner. Jag är övertygad om att vi kommer topp tre. Hade vi skickat E-Type till Eurovisionsschlagerfestivalen 2004 så hade vi vunnit. Men, en stor del av svenska folket är ju uppväxta med Torleifs, Ingemar Nordströms blåsorkester eller Vikingarna. Men, till detta år så blir det ett avbrott. Härligt.
Jag älskar verkligen mitt skrivande. Har kommit långt med det och nu är det bara en utgivning kvar. Jag jobbar på det. Men, min dröm var inte att bli författare utan kommentator för Radiosporten. Det var en dröm jag bar på från det jag var fem år till jag var tjugosex. Men, som det alltid varit i mitt liv så har alltid nån kommit före. Ena gången då jag pluggade på Radiolinjen vid Kalix folkhögskola var det en klasskamrat till mig som fick praktisera på Radiosporten i åtta veckor. Och det var våren nittonhundranittio. Nästa gång var då jag pluggade på Radiolinje vid Strömbäcks folkhögskola. Jag sökte praktik vid Radiosporten igen och de behövde helst en tjej. Vi hade en tjej i vår klass som var inte var så intresserad av sport men hon var tjej – Linda Isacsson. Hon som jobbar på TV4 nu. Hon fick praktisera på Radiosporten. Jag fick åka till Åland i stället. Inte för att det var illa för mig som människa men min dröm om Radiosporten begravdes – dock inte mitt djupa sportintresse.
Jag gick till Kista tidigare på lördagen. En lätt kylig vind gjorde mig sällskap och det kändes skönt att jag gick med min skinnjacka på överkroppen. När jag kom till Kista såg jag vilda tulpaner på gräsmattor och maskrosor låg som en tjock matta på den gröna gräsmattan. Tyvärr så var det bedrägligt varmt. Till veckan blir det skitväder igen. Våren vill inte sätta sig ordentligt och förkylningarna håller folket upprätt.
När jag har en smula hemlängtan så klickar jag in på Arvidsjaur kommuns hemsida och dess webbkamera som har blicken över det som kallas centrum därhemma. Jag behöver bara två sekunder för att inse varför jag flyttade från Arvidsjaur.
Vi möter Finland i VM idag, söndag. Vi ska vinna och jag ser gärna att vi kör över dem och att Backlund i målet
blir en ny nationalhjälte. Tre Kronors målvakter brukar bli det efter hjältematcher mot Finland i VM.
Jag har varit mer öppenhjärtig i den här texten i dag och så blir det även i fortsättningen av både det ena och det andra. För jag vill lätta på mitt hjärta och även om jag är snäll så kan det slå lite fel hos andra. Det behöver inte
handla om närhet och längtan då utan om annat.
/Peter
Thursday 3 May 2007
En lugn torsdag!
Känt mig sprängd i huvudet hela dagen. Sydde ihop en sida på mitt verk men texten blev väl lite sisådär. Handlade i Kista och såg Tre Kronor-Danmark på TV3 på kvällen. Vi vann utan skönspel. Deklarerade igår via nätet. Lämnade in deklarationen tjugo minuter före midnatt och inser att jag får igen drygt åttatusenspänn, förutom avdragen om de går igenom. Pengarna behövs.
Det är märkligt. Hur kan det komma sig att chattvärlden har sån makt över mig. När jag är i Arre och hälsar på så saknar jag inte QX eller Vilda webben eller andra sidor ett skvatt. Kan läsa den e-post jag fått men inget mer. Tidningen läser jag gratis hemmavid och kaffe får jag också. Men hemma i min och grabbens lägenhet i Rinkeby så går jag in som målstyrd robot för att se om jag fått nåt brev från en vacker tjej med bild. Märkligt. Det är väl en bottenlös längtan efter ett nytt hjärta och jag letar, men tryggheten och lugnet finns i mig och inte i nån annan. Jag blir ju inte hel av en annan människa utan bara genom mig själv och den andliga utveckling jag gör.
Och nån Jansons frestelse-tjej får jag aldrig vara med om igen, tyvärr!
Nu är jag trött….ska lägga mig nu. Klockan är ändock tjugo minuter över ett. Jag är på väg att bli förkyld, halsen sväller och snoret rinner.
Vi hörs!
/Peter
Det är märkligt. Hur kan det komma sig att chattvärlden har sån makt över mig. När jag är i Arre och hälsar på så saknar jag inte QX eller Vilda webben eller andra sidor ett skvatt. Kan läsa den e-post jag fått men inget mer. Tidningen läser jag gratis hemmavid och kaffe får jag också. Men hemma i min och grabbens lägenhet i Rinkeby så går jag in som målstyrd robot för att se om jag fått nåt brev från en vacker tjej med bild. Märkligt. Det är väl en bottenlös längtan efter ett nytt hjärta och jag letar, men tryggheten och lugnet finns i mig och inte i nån annan. Jag blir ju inte hel av en annan människa utan bara genom mig själv och den andliga utveckling jag gör.
Och nån Jansons frestelse-tjej får jag aldrig vara med om igen, tyvärr!
Nu är jag trött….ska lägga mig nu. Klockan är ändock tjugo minuter över ett. Jag är på väg att bli förkyld, halsen sväller och snoret rinner.
Vi hörs!
/Peter
Wednesday 2 May 2007
Tisdagnatt den 2 maj
Jag demonstrerade den 1 maj. Och fan vad jag njöt av att demonstrera. Jag ville verkligen demonstrera och jag gick med stolthet i socialdemokraternas tåg från Humlegården till Norra Bantorget. Jag njöt av att en orkester gick en tio meter bakom mig och när de spelade Internationalen och Arbetets söner så jävlar gick det mentalt för mig. Kände rysningarna i hela min kropp, i varje hudveck och por. En rodnad skymtade säkert och mina ögon var tårade. Jag gick med stolthet, jag gick med rak rygg för Vänsterpartiet, för Socialdemokraterna och för Miljöpartiet. Jag gick för hela Vänsteralliansen. Och jag gick med glädje. Och lika glad som jag var för att demonstrera tillsammans med Socialdemokraterna i Stockholm så kände jag en sorg över den maktfullkomlighet och Göran Persson-fasoner som vissa intorkade socialdemokrater i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige i Arvidsjaur har och som får min syn på socialdemokrater att bli mörk. Översittarfasoner och inskränkthet pryder deras hållning i livet. Men, det är ju så, det är ju inte så konstigt att vissa är politiker inom en kommun än i riksdagen. Inte alla är illa. Kommunalrådet Jerry Johansson är kanonbra. Han frågar mig alltid hur det går med mitt skrivande och vill mig väl. Likaså har Karl-Gustav Lindström får också en guldstjärna och arbetsförmedlare Lars Holmqvist. Det finns många andra socialdemokrater som är bra, som det finns s-politiker med stagnation i skallen och icke intagande mot nya vindar och perspektiv som får en kommun att lyfta trots att ett annat parti framför den nya tanken.
Ishockey-VM har börjat bra för oss. Tre klara vinster och nu väntar Danmark. Säger inget om att det är en lätt match. Har sagt så tidigare och gått på pumpen då vi möt lättare motstånd.
Jag är verkligen avundsjuk på min sons chattande. Han är rättfram och frågar läget och om de är intresserade av honom. Han får svar och så är det fixat med en träff. Fantastiskt. Själv då jag är lite äldre och kommer från en annan tid då man tog kontakt med varandra står handfallen för mina hej.
Jag har fått jobb. Tänka sig. Jag har fått sommarjobb inom hemtjänsten i Stockholms kommun och jag är glad för det. Nu är det slut på dagar då kylen ekar och mjölken tog slut igår och gröten i förgår. Tänk nu får jag lön över sommaren i alla fall.
Sedan är jag less på att chatta. Jag känner mig bränd och får ingen kontakt med nån. Jag surrar med Carina L ,eller D som hon heter i efternamn, från Arvidsjaur och som bor i Stockholm nu, för ett par dagar sedan på msn och då sa jag att jag kände mig som en alkoholist som söker berusning men får bara tag i lättöl då jag är ute på nätet. Det är bara missär och förödmjukelse av sig själv. Och jag som är så känslig går på allt. Och som man är man i ett underläge vid chattning. Internetvärlden är kvinnans/tjejens marknad. De kan söka vad som helst, par eller tjej, och som det verkar på vilken community som helst. Ska det inte födas mer barn snart undrar jag stilla emellanåt.
Och upphöra med chattning vinner bara jag själv och mitt skrivande och skapande på. Egentligen bättre att blogga och skriva där än på Vilda webben eller annan community. För det är ju berätta jag vill göra, hur det berättandet tar hos andra vet jag inte, men jag gör det för att jag älskar att skriva.
Nä, nu ska jag lägga mig
Vi hörs!
/Peter
Ishockey-VM har börjat bra för oss. Tre klara vinster och nu väntar Danmark. Säger inget om att det är en lätt match. Har sagt så tidigare och gått på pumpen då vi möt lättare motstånd.
Jag är verkligen avundsjuk på min sons chattande. Han är rättfram och frågar läget och om de är intresserade av honom. Han får svar och så är det fixat med en träff. Fantastiskt. Själv då jag är lite äldre och kommer från en annan tid då man tog kontakt med varandra står handfallen för mina hej.
Jag har fått jobb. Tänka sig. Jag har fått sommarjobb inom hemtjänsten i Stockholms kommun och jag är glad för det. Nu är det slut på dagar då kylen ekar och mjölken tog slut igår och gröten i förgår. Tänk nu får jag lön över sommaren i alla fall.
Sedan är jag less på att chatta. Jag känner mig bränd och får ingen kontakt med nån. Jag surrar med Carina L ,eller D som hon heter i efternamn, från Arvidsjaur och som bor i Stockholm nu, för ett par dagar sedan på msn och då sa jag att jag kände mig som en alkoholist som söker berusning men får bara tag i lättöl då jag är ute på nätet. Det är bara missär och förödmjukelse av sig själv. Och jag som är så känslig går på allt. Och som man är man i ett underläge vid chattning. Internetvärlden är kvinnans/tjejens marknad. De kan söka vad som helst, par eller tjej, och som det verkar på vilken community som helst. Ska det inte födas mer barn snart undrar jag stilla emellanåt.
Och upphöra med chattning vinner bara jag själv och mitt skrivande och skapande på. Egentligen bättre att blogga och skriva där än på Vilda webben eller annan community. För det är ju berätta jag vill göra, hur det berättandet tar hos andra vet jag inte, men jag gör det för att jag älskar att skriva.
Nä, nu ska jag lägga mig
Vi hörs!
/Peter
Subscribe to:
Posts (Atom)